Inget lagstöd för svensk lön – utstationerade chaufförer i juridiskt vakuum
Trots att EU:s regelverk finns på plats saknas fortfarande ett tydligt lagstöd i Sverige för att kräva svenska lönevillkor för utstationerade chaufförer. Samtidigt växer kritiken mot hur dagens system fungerar i praktiken.
Nu vill Svenska Transportarbetareförbundet öppna för en förändring som kan få stor betydelse för branschen.
EU:s regler finns – men räcker inte
När EU:s mobilitetspaket klubbades igenom sommaren 2020 var målet tydligt. Regelverket skulle skapa rättvisare konkurrens och bättre arbetsvillkor inom transportsektorn.
Därför infördes bland annat krav på att chaufförer som utför cabotagetransporter i andra länder ska anmälas som utstationerade. Dessutom ska de omfattas av värdlandets villkor.
Samtidigt mötte beslutet hård kritik från åkerier i bland annat Rumänien och Bulgarien, som ansåg att reglerna slog orättvist mot deras verksamheter.
IMI-systemet – en lösning som inte fungerar fullt ut
För att hantera utstationeringen används EU:s IMI-register. Systemet ska ge myndigheter möjlighet att kontrollera att reglerna följs.
Men i praktiken uppstår problem.
Flera aktörer vittnar om att chaufförer registreras i flera länder samtidigt och ibland kopplas till olika fordon under samma period. Som ett resultat blir det svårt att få en tydlig bild av var och hur arbetet faktiskt utförts.
I vissa fall har kontrollmyndigheter mött chaufförer som kunnat visa upp omfattande dokumentation, men där innehållet inte ger en tydlig bild av arbetsvillkoren i Sverige.
Svensk modell utan lagstöd
Ett grundproblem ligger i hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Sverige saknar lagstadgad minimilön. Istället fastställs löner genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter.
I transportsektorn sker detta mellan Svenska Transportarbetareförbundet och Biltrafikens Arbetsgivareförbund.
Den så kallade “hårda kärnan” i kollektivavtalen fungerar i praktiken som en riktlinje för minimilön. Men eftersom den inte är lagstadgad går det inte att kräva samma nivå av utländska åkerier som saknar kollektivavtal i Sverige.
Svårt att ställa krav på utländska aktörer
Detta skapar ett tydligt problem. Även om en chaufför arbetar i Sverige saknas idag juridiskt stöd för att kräva svensk lönenivå.
Därför uppstår en situation där företag kan konkurrera med olika villkor, trots att arbetet utförs på samma marknad.
Samtidigt menar kritiker att detta riskerar att urholka den svenska modellen och pressa villkoren för både chaufförer och åkerier.
Förslag om lagändring väcker debatt
Frågan om att göra kollektivavtal allmängiltiga – alltså bindande för alla aktörer på marknaden – är inte ny. Men den har varit politiskt känslig under lång tid.
Nu lyfter Transport åter frågan i en debattartikel. Förbundet vill att lagstiftningen ändras så att utstationeringsavtalet kan göras allmängiltigt.
Det skulle innebära att:
- alla åkerier måste följa samma minimivillkor
- lönenivåer blir tydligare reglerade
- konkurrensen sker på mer lika villkor
En bransch i förändring
Transportsektorn står inför stora förändringar. Samtidigt ökar kraven på rättvisa arbetsvillkor och sund konkurrens inom EU.
Frågan är nu om Sverige är redo att ta nästa steg och anpassa lagstiftningen.
Sammanfattningsvis handlar debatten om balansen mellan den svenska modellen och behovet av tydligare regler i en allt mer internationell transportmarknad.
