Regeringen öppnar för betalvägar – nytt system kan förändra svensk infrastruktur
Privata investeringar kan bana väg för snabbare vägbyggen
Sverige kan stå inför ett stort skifte i hur nya vägar finansieras. Regeringen vill nu utreda möjligheten att använda privata investeringar och vägavgifter för att påskynda stora infrastrukturprojekt.
Infrastrukturminister Andreas Carlsson beskriver förändringen som ett möjligt systemskifte. Inspirationen kommer bland annat från Norge, där staten under flera år har kombinerat offentliga satsningar med privata finansieringslösningar.
Två utredningar ska lägga grunden
Regeringen har beslutat om två nya utredningar.
Den första ger Trafikverket i uppdrag att förbereda ett system med offentlig-privat samverkan, även kallat OPS. Målet är att korta ledtiderna och tidigarelägga flera stora vägprojekt.
Den andra ska se över väglagen. I dag ger lagen Trafikverket ansvar för att bygga och förvalta statliga vägar. Om privata aktörer ska kunna finansiera och driva vägprojekt krävs därför förändringar i lagstiftningen.
Flera stora vägprojekt kan påverkas
Flera prioriterade vägprojekt kan bli aktuella för den nya modellen. Bland dem finns E4 mellan Kongberget och Gnarp, E4 Förbifart Skellefteå, en ny Hjulstabro mellan Enköping och Strängnäs samt förstärkningar av det statliga vägnätet.
Dessutom pekas den planerade östliga förbindelsen i Stockholm ut som ett projekt där privat finansiering och vägavgifter kan bli aktuella.
Norge visar hur modellen fungerar
Regeringen lyfter ofta fram Norge som ett exempel. Där ansvarar det statliga bolaget Nya Veier för flera stora vägprojekt, samtidigt som vägavgifter bidrar till finansieringen.
Under förra året hade Norge 383 aktiva betalstationer kopplade till 57 vägprojekt. Intäkterna uppgick till omkring 16,8 miljarder kronor. Efter driftkostnader återstod nästan 16 miljarder kronor som kunde användas till nya infrastruktursatsningar.
Kortare byggtid kan spara miljarder
Svenskt Näringsliv har länge argumenterat för snabbare utbyggnad av den svenska infrastrukturen.
Enligt organisationens analyser tog det i genomsnitt 9,5 år att färdigställa större infrastrukturprojekt som avslutades under 2023 och 2024. Om byggtiderna hade kunnat halveras skulle samhället ha sparat omkring fyra miljarder kronor.
Debatten lär fortsätta
Förslaget innebär ingen omedelbar förändring för svenska bilister. Däremot markerar regeringens utredningar en tydlig vilja att pröva nya finansieringsmodeller.
Om lagstiftningen ändras kan framtida motorvägar och större vägprojekt helt eller delvis finansieras med privat kapital och vägavgifter. Frågan väntas därför bli en av de större infrastrukturdebatterna under de kommande åren.
