Regeringen föreslår historisk satsning på transportinfrastruktur
Under perioden 2026–2037 föreslår regeringen att 1 200 miljarder kronor ska avsättas för att rusta upp och utveckla Sveriges transportinfrastruktur. Förslaget, som Trafikutskottet ställer sig bakom, innebär omfattande satsningar på både vägar och järnvägar. Samtidigt riktar flera partier kritik mot hur medlen fördelas och projektets klimatpåverkan.
Fördelning av medel: Fokus på vägar och järnvägar
Regeringens ekonomiska ram på 1 171 miljarder kronor (räknat i 2025 års priser) fördelas på tre huvudsakliga områden:
- Underhåll av statliga vägar: 354 miljarder kronor.
- Underhåll av statliga järnvägar: 210 miljarder kronor.
- Utveckling av transportsystemet: 607 miljarder kronor. Detta inkluderar projekt som:
- Utbyggnad och modernisering av statliga järnvägar och vägar.
- Miljöåtgärder och trimning av befintlig infrastruktur.
- Statlig medfinansiering av regionala kollektivtrafikanläggningar.
Planen inkluderar också en särskild budget på 63 miljarder kronor för investeringar finansierade genom inkomster från trängselskatt och infrastrukturavgifter.
Trafikutskottet: ”En angelägen satsning”
Trafikutskottet framhåller att satsningen är nödvändig för att åtgärda åratal av eftersatt underhåll, särskilt inom järnvägar och vägar. Förslaget syftar till att skapa en mer pålitlig transportinfrastruktur som kan möta framtidens krav på både kapacitet och hållbarhet.
”Regeringen har presenterat ett förslag som adresserar det eftersatta underhållet och skapar en stabil grund för framtida transportbehov,” framhåller Trafikutskottet.
Politiska invändningar: Kritik från oppositionen
Trots Trafikutskottets stöd har flera partier reserverat sig mot förslaget och efterlyser förändringar:
- Socialdemokraterna och Centerpartiet: Anser att en större del av budgeten bör gå till järnvägsunderhåll, särskilt med tanke på den ökade efterfrågan på klimatsmarta transporter.
- Vänsterpartiet: Kritiserar förslaget för att inte vara förenligt med Sveriges klimatmål och menar att resurserna borde fördelas annorlunda för att stödja omställningen.
- Miljöpartiet: Anser att den föreslagna budgeten är otillräcklig och föreslår istället en ram på 1 459 miljarder kronor för att möta Sveriges behov av hållbar infrastruktur.
”Förslaget är inte tillräckligt ambitiöst för att möta klimatkrisen eller främja hållbara transporter,” anser Miljöpartiet.
Reservationer mot avslagna motioner
Trafikutskottet har också föreslagit att riksdagen avslår ett stort antal motioner från allmänna motionstiden, vilket möter kritik från flera partier. Oppositionen menar att många av motionerna hade kunnat komplettera eller förbättra regeringens förslag.
Betydelsen av långsiktig planering
Regeringens förslag markerar en historiskt stor satsning på transportinfrastruktur, men det politiska motståndet understryker vikten av att balansera olika prioriteringar. Medan fokus ligger på att skapa en pålitlig och effektiv infrastruktur, kvarstår frågor om hur satsningen kan anpassas för att bättre uppfylla Sveriges klimatmål och tillgodose regionala behov.
Sammanfattning: En nödvändig men omdiskuterad satsning
Regeringens förslag om 1 200 miljarder kronor till transportinfrastruktur 2026–2037 har fått både lovord och kritik. Trafikutskottet stödjer satsningen som en nödvändig åtgärd för att ta igen eftersatt underhåll, men oppositionen anser att fördelningen av medel och klimatambitionerna behöver ses över.
Oavsett politiska meningsskiljaktigheter är det tydligt att Sveriges transportinfrastruktur står inför en omfattande modernisering som kräver både långsiktiga investeringar och en tydlig plan för framtiden.
