Konkurrensutsätta Trafikverket – lärdomar från Norge
Konkurrensutsätta Trafikverket – är det dags för Sverige att följa Norge?
Missnöjet med Trafikverkets effektivitet växer. Allt fler röster höjs för att utmana den svenska myndighetens monopolställning. Ett alternativ som nu diskuteras är att konkurrensutsätta Trafikverket, inspirerat av den norska modellen där infrastrukturprojekt delas ut till separata enheter via upphandling. Skulle en sådan lösning kunna skapa mer kostnadseffektiva, snabbare och bättre väg- och järnvägsbyggen i Sverige?
Vad innebär det att konkurrensutsätta Trafikverket?
Att konkurrensutsätta innebär att låta olika aktörer – både offentliga och privata – tävla om att utföra ett visst uppdrag. I Trafikverkets fall handlar det om planering, projektering, drift och underhåll av vägar och järnvägar. Istället för att Trafikverket sköter allt internt, skulle andra företag kunna lämna anbud och konkurrera om uppdragen.
Bakgrunden: Kritik mot ineffektivitet och försenade projekt
Trafikverket har länge varit föremål för kritik. Det handlar om försenade infrastrukturprojekt, ökade kostnader, bristande kommunikation med entreprenörer och föråldrade upphandlingsprocesser.
Forskare som Johan Nyström, verksam vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), säger:
”Något behövs göras för att få ordning på Trafikverket.”
Det är tydligt att förändring efterfrågas – frågan är bara vilken modell som är bäst lämpad för Sverige.
Norges modell: Ny struktur, ökad konkurrens
Norge införde 2015 en ny modell där man bröt ut större vägprojekt från det norska motsvarigheten till Trafikverket (Statens Vegvesen) och placerade dem i ett fristående statligt bolag – Nye Veier AS.
Nye Veier har ett tydligt uppdrag: bygga vägar snabbare, billigare och med högre kvalitet. De arbetar med helhetslösningar och har frihet att göra egna prioriteringar, vilket skapat ökad innovation, effektivare processer och bättre samarbete med entreprenörer.
Resultat från Norge: vad säger erfarenheterna?
Det norska exemplet har lett till flera tydliga resultat:
- Kortare byggtider: vissa projekt färdigställs upp till två år snabbare.
- Lägre kostnader: totalkostnaden har minskat med upp till 20 % i vissa fall.
- Mer flexibla lösningar: möjlighet att fatta beslut närmare projekten.
- Större transparens i upphandling och leveranser.
Norge har alltså lyckats bryta upp strukturer utan att tappa kontrollen – något som svenska beslutsfattare nu tittar närmare på.
Skulle det fungera i Sverige?
Sverige skiljer sig naturligtvis från Norge i både storlek och komplexitet. Men modellen är intressant. Att skapa flera mindre enheter, eventuellt fristående men statligt ägda, som tävlar om projekt kan bidra till bättre användning av skattepengar.
Det skulle också kunna leda till:
- Snabbare projektstarter
- Färre flaskhalsar i beslutsprocesser
- Större teknisk innovation
- Mer press på myndigheter att leverera kvalitet
Möjliga nackdelar och risker
Det finns såklart utmaningar. Att konkurrensutsätta Trafikverket är ingen mirakelkur. Potentiella risker inkluderar:
- Ökad fragmentering av ansvar
- Svårt att hålla samman helheten i infrastrukturen
- Risk för kortsiktigt tänkande hos entreprenörer
- Komplexa upphandlingsprocesser
Men med rätt styrning och tydliga mål kan dessa risker mildras.
Politiskt läge: ökad öppenhet för reformer
Fler partier i riksdagen öppnar nu för att utreda hur Trafikverket kan effektiviseras genom ökad konkurrens. Bland annat har det framförts förslag på att skapa ett svenskt motsvarighet till Nye Veier. Reformviljan ökar i takt med att kostnaderna för infrastruktur skenar.
