Ett steg mot bättre villkor för plattformsarbetare
Regeringen har beslutat att förbättra villkoren för landets plattformsarbetare genom en särskild utredning. Jonas Malmberg, tidigare ordförande i Arbetsdomstolen, ska leda arbetet. Hans uppdrag är att anpassa EU:s plattformsdirektiv till svensk lag och därmed stärka skyddet för denna växande arbetsgrupp.
Utredningen fokuserar på rättvisa villkor
Jonas Malmberg, som har en gedigen bakgrund inom arbetsrätt, ska analysera hur plattformsdirektivet kan implementeras i svensk lag. Regeringen har bett honom samarbeta med arbetsmarknadens parter och ta fram regler som stärker transparensen och säkerheten för plattformsarbetare.
Arbetslivsminister Paulina Brandberg (L) lyfter fram Malmbergs erfarenhet och förtroende inom arbetsmarknadsfrågor. Hon menar att hans arbete ska säkerställa en rättvis balans mellan plattformsarbetares rättigheter och företagens behov av tydliga regler.
Plattformsarbetare – en växande arbetsgrupp
Plattformsarbete, ofta kallat gigarbete, växer snabbt i både Sverige och Europa. Gruppen inkluderar yrken som matbud, taxichaufförer och it-specialister. Riksdagen uppskattar att cirka två procent av Sveriges arbetskraft, motsvarande 115 000 personer, arbetar inom denna sektor.
På EU-nivå väntas antalet plattformsarbetare öka från 28 miljoner år 2022 till 43 miljoner nästa år. Samtidigt pekar många på att dessa arbetare ofta har osäkra villkor och saknar skydd i form av socialförsäkringar och arbetsmiljöåtgärder.
Arbetstagare eller egenföretagare?
En av de viktigaste frågorna i utredningen handlar om att tydligt avgöra vilka plattformsarbetare som ska klassas som arbetstagare och vilka som är egenföretagare. I EU betraktar många arbetsgivare sina plattformsarbetare som egenföretagare, vilket innebär att de undviker kostnader för pensioner och arbetsmiljöansvar.
EU-kommissionen uppskattar dock att miljoner plattformsarbetare borde vara anställda. Malmberg ska därför granska kriterierna för anställning och föreslå eventuella justeringar i svensk lag för att anpassa den till direktivet.
Svensk arbetsmarknadsmodell i fokus
Paulina Brandberg har betonat vikten av att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen. Hon menar att arbetsmarknadens parter, snarare än lagstiftning, traditionellt har löst många frågor som andra länder reglerar genom lag.
Regeringen vill dock säkerställa att plattformsdirektivet implementeras på ett sätt som både skyddar plattformsarbetare och bevarar arbetsgivarnas möjlighet att verka effektivt.
”Vi har en stark svensk modell som fungerar väldigt väl, och vi ska inte gå längre än vad direktivet kräver,” säger Brandberg.
En balans mellan skydd och tydlighet
Regeringens mål är att skapa en plattformsekonomi som ger rättvisa villkor för arbetare och tydliga förutsättningar för företag. Genom utredningen hoppas de uppnå en lösning som förenar dessa två intressen, utan att kompromissa med den svenska arbetsmarknadsmodellen.
När utredningen är klar ska resultaten bidra till en hållbar plattformsekonomi där alla parter kan verka under rättvisa och klara förhållanden.
