Vägnätet i Sverige Förbättras – Men Regionala Skillnader Består
Efter flera års negativ utveckling syns nu ljusglimtar i statistiken över vägnätet i Sverige. Enligt den senaste analysen från branschorganisationen Transportföretagen har andelen vägar i mycket dåligt skick minskat, och trenden för högtrafikerade vägar har planat ut. Men trots förbättringarna kvarstår tydliga skillnader mellan olika delar av landet – något som väcker frågor om rättvisa, tillgänglighet och långsiktig planering.
Minskad andel dåliga vägar – en efterlängtad vändning
På bara fyra år har andelen vägar i mycket dåligt skick minskat från 13 till 10 procent. Det innebär att cirka 1 200 mil av vägar förbättrats till bättre skick – en tydlig signal om att satsningar på vägunderhåll börjar ge resultat.
Totalt sett har andelen statliga vägar i dåligt eller mycket dåligt skick minskat från 26 procent 2020 till 22 procent 2024, enligt Transportföretagens årliga rapport om vägarnas tillstånd.
– Det är glädjande att vi efter flera års negativ utveckling nu ser konkreta förbättringar i vägnätets skick. Det är en förutsättning för transportflöden utan störningar, men också för trafiksäkerheten, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen.
Stora skillnader mellan länen – ett delat land
Trots den positiva helhetsbilden visar analysen att skillnaderna i vägkvalitet mellan länen är stora. Jämtland, Dalarna och Västernorrland är de tre län där andelen vägar i mycket dåligt skick är som högst – alla över 16 procent.
I andra änden av skalan ligger Östergötland (2,7 %) och Uppsala län (3,8 %) med avsevärt bättre vägstandard.
Här är ett utdrag ur statistiken:
| Län | Vägar i mycket dåligt skick (%) |
|---|---|
| Jämtland | 20,5 % |
| Dalarna | 16,4 % |
| Västernorrland | 16,0 % |
| Västra Götaland | 14,7 % |
| Östergötland | 2,7 % |
| Uppsala | 3,8 % |
Skillnaderna har konsekvenser – inte bara för trafikanter, utan också för företagens logistik, regional tillväxt och rättvisa samhällsresurser.
Regeringens infrastrukturplan – steg i rätt riktning
I höstas presenterade regeringen en ny nationell infrastrukturplan för 2026–2037, där man aviserade en satsning på 354 miljarder kronor för drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar. Det motsvarar ett tillskott på 157 miljarder kronor jämfört med den tidigare planen.
Transportföretagen ser detta som ett positivt besked – men påpekar samtidigt att det inte räcker för att lösa allt.
– Det finns inte någon ”quick-fix”. Vägunderhållet har varit underfinansierat under flera decennier, säger Dahlsten. Han menar att även om underhållsskulden kan minska kraftigt till 2037, krävs fortsatt höga investeringar och god tillgång till material och kompetens.
